Årets...
...svartaste period var helt klart alla panik- och ångestattacker under årets första månader. Jag kunde inte ens åka buss utan att få ångest och vilja kasta mig ut. Men i april klarade jag att åka till Stockholm och tillbaka själv. Inte för att jag mådde bra, men det gick. Och numera bekommer det mig inte på samma sätt. Det är inte en del av min vardag. Jag låter det inte vara det.
...sötaste lilla varelse var min systerson. Jag blev moster redan 2008 men jag träffade inte lilla Isak förrän i mars förra året. Titta och smält.
...bästa spelning är svår att välja. Jag gick inte på något stort som jag gått och längtat efter så där, men jag såg många bra band både på Möllevångsfestivalen och Malmöfestivalen. Dessutom var jag på Maia Hirasawa och Laleh tilsammans med Carro och det var också fint. Måste jag välja en så blir det nog A Camp på Stortorget under Malmöfestivalen. Jag har lyssnat sönder deras första album och spenderade en del av förra året med deras andra. Jag älskar Nina Persson, för hennes röst, texter och hennes kickass-stil. Ja nu lät jag jävligt fjortis men det kändes som att det passade där. Jag Hjärta Nina.
...bästa nya bekantskaper är Lisa, Carro och Elin. Lisa som bodde i Lisas lägenhet, jobbade på samma jobb som Lisa och som kom in och lånade vår dammsugare, precis som Lisa. Förvirrande. Carro är Carros bästa kompis. Också förvirrande (men inte så farligt) att åka med två Carro till Kroatien, men kul. Elin är fin. Redan när hon hamnade framför mig i en toalettkö på en klubb i Malmö, vände sig om och bjöd mig på öl och insåg att hon ju kände Pontus och då var ju jag Viktoria och hur gick det med uppsatsskrivandet? Ja redan då fattade jag att det var en bra människa.
...kriminalitet är trefaldig. Två inbrott i våra källarförråd av samma två personer. Båda gångerna blev de påkomna och fick ingenting med sig. För ett par veckor sedan delade jag buss med dem. De hoppade på när jag var på väg hem från jobbet och hans och min blick möttes och ilska övergick i nervositet när han satte sig två säten bakom. Dagen innan hade min cykel blivit stulen, men återfunnen ett halvt dygn senare. Sådant som inte händer.
...bästa move var att jag återupptog sjungandet och äntligen anmälde mig till en danskurs. En liten kör blev det, en vokalensemble närmare bestämt. Och en liten jazzdanskurs. Med kören var det som att komma hem, och Lisa (en tredje Lisa) sa att jag var som gjord för att dansa.
...resor blev en tvättäkta solsemster till Kroatien, där jag i stundens hetta (ho ho) fick för mig att en mini-byxdress vore häftigt. Jag glömde visst bort att tio år senare också innebär tio kilo tyngre och förpassade därför snabbt detta plagg till "den där kassen med kläder från slutet av 90-talet som jag någon gång hoppas komma i igen". Den andra resan var både genomtänkt och ett spontant beslut. Vi hade pratat om att åka till Gotland, men bara i förbifarten sådär. Men så fick vi en ingivelse en dag, så vi packade bilen full, sprang in till Lisa (Lisa nummer två i sammanhanget) och bad henne vattna våra blommor och så körde vi upp till Pontus föräldrar. Efter ett par dagar där och efter bokningar och biljettköp och kartläsning körde vi ner till Oscarshamn och tog färjan över till Gotland. Det blev bad och snabbmat, raukar, återknutna vänskapsband och mycket mys.
...låtar är inte lika självklara som tidigare år. Jag tycker att nedladdning och Spotify förstör lite. Magin är borta liksom. Det finns inte längre något "åh det där skivsläppet gick jag och längtade efter" eller "den där cd:n har jag spelat om och om igen". Ska jag ändå säga de låtar som jag troligen kommer förknippa med 2009 är det nog den lille parveln Alexander Rybak - Fairytale, Mando Diao - Dance with Somebody, Fibes, oh Fibes! och Kim Wilde - Run to you, Jay-Z och Alicia Keys - Empire State of Mind, Rihanna - Russian Roulette, Muse - Uprising, hela Jenny Wilsons senaste album och definitivt Beyonce - Halo. Sedan så dök det upp en liten bubblare mot slutet av året, i formen av julmusik. Han heter Sufjan Stevens och är tydligen präst (eller pastor) i Brooklyn. Även då Pontus gick in i en skivbutik och frågade efter "Sladjan Surfer" och både jag och butiksägaren vek oss av skratt, hittade han rätt. Superdupermysig musik för de som gillar filmen Juno. Fråga mig inte varför jag gjorde den kopplingen, det kändes bara rätt.
...filmer är så svårt att komma ihåg i efterhand tycker jag, även om man tyckte de var underbara när man såg dem. Jag rekommenderar dock med glädje Where the Wild Things are. In the Loop var också bra, liksom Ghost Town. Gillar man Ricky Gervais bör man se den.
...serie är Rocky. Jag har inte gillat Rocky innan, tyckte den var för plottrig och för mycket text. Men har man väl plöjt igenom 6-7 album finns det ingen återvändo. Rocky, din bittra jävel, jag älskar dig.
...tv-serie är framför alla andra The Wire. Något av det bästa jag sett, alla kategorier. Hur man kan få en förkärlek för knarklangare och homosexuella gangsters som rånar knarkkungar med avsågat hagelgevär, det kan man bara förstå om man ser den. Gör det.
...kontaktknytare är förstås Facebook. "Ditt efternamn känner jag igen, jag tror jag jobbar med din morsa" och "du, vi är nog släkt, trevligt!" är exempel tagna ur verkligheten. Ja jisses Amalia.
...viktigaste händelser ska inte glömmas. Jag tog ju faktiskt examen i somras och det är väl inte så illa pinkat. Jag har dessutom fått löneökning på jobbet och det i samband med årsskiftet. Det är bra för självkänslan. Min morfar dog för några veckor sedan. Det är också viktigt, på ett annat sätt. Han var den sista av mina gamla släktingar, som jag har kontakt med i alla fall. Och det är märkligt.
...bästa fester var tre. Den första var när Pontus var bortrest och jag bjöd hit alla de bästa tjejerna jag vet. Vi åt pizza, drack öl, hade musiktävling och sedan festade vi. Den andra var vår julfest, som trots viss nervositet (vi hade bjudit 120 pers) blev sketabra. Mycket folk, mycket kul, nya ansikten, fest i två lägenheter och grannar som kom ner och var med. Den tredje var nyårsfesten. Den bästa jag varit på på många år! För det första var det skönt att inte vara den som handlade och lagade maten. Det var tre fyra personer där som ordnat allt det. Tio rätter fick vi, helt sjukt! Små fina rätter upplagda ömsom på tallrik, ömsom i glas. Grön ärtsoppa med champagne, räkcocktail, panna cotta, pilgrimsmussla, matvete med portabello-svamp, lax, sallader, kanderade popcorn, snittar, allt möjligt. Så jävla trevligt och fint. För det andra var det kul med nya ansikten och ett tolvslag som var allt annat än hysteriskt. Och så dansade vi till klockan var åtminstone fem. Och kolla här:
Nya jackor, nya färger, nya miner, nytt allt! Framsteg kallas det. Pontus säger att vi ska låta förra året vara vårt sämsta. Det tycker jag är bra. Att gå från bra till bättre. Jag har upptäckt att jag inte tycker det är så jävla spännande med klubbar och utgång längre. Jag har gjort det där nu, i mer än tio år. Jag hänger gärna med mina kompisar, men hellre genom matlagning och en öl än på en klubb där mina kompisar ändå blir uppraggade och där jag ändå vill gå hem klockan ett. Att dansa kommer jag dock aldrig att bli trött på och jag hoppas på en fortsättningskurs nu till våren.
Nyårslöftena för 2009 hölls. Jag ville blir gladare, piggare och umgås mer med mina vänner och det har jag gjort. Jag är gladare, piggare och mer självsäker. Sången och dansen och alla kompisar runtomkring mig gör att jag känner mig mer som mig själv igen. Ett löfte, eller en förhoppning kanske jag ska säga, inför 2010 är att gå ner i vikt. Inte för att någon annan tycker att jag borde det. Inte för att jag inte duger som jag är. Men det här är inte och kommer aldrig att bli jag. Jag känner inte igen mig själv och känner mig inte som jag. Jag har tappat hela min klädstil för jag kan inte använda sådana kläder som jag är van vid. Det är tråkigt. Så det är något jag ska försöka. Det kanske kan gå bättre den här gången, utan panikångest och andra hjärnspöken.
Jag kommer att reta mig, om några timmar, på alla de där viktiga grejerna som jag glömde skriva om. Men det här var mitt 2009. Nu ska jag och Pontus inleda 2010 med en promenad i solen ner till havet. Min kärlek och jag.
