lördag 27 juni 2009

Losing jew?

Det var en konstig dag igår. Michael Jackson dog och det var en stor olycka på jobbet. Utanför mitt kontorsfönster växte sig bilköerna långa och på radion spelades Bad, Billy Jean, Black and White, I want you back, I'll be there, Man in the Mirror och en massa andra låtar man glömt bort. Stackars Farrah Fawcett. En original-Charlies ängel, som prydde tusentals pojkrumsväggar och som var en megastjärna i USA. Kul för henne, att hon dog samtidigt som en av historiens mest berömda människor. Hur stora är oddsen för det, att bli "outshined" vid sin död? Det sista jag såg av henne var i Comedy Centrals roast of William Shatner, där hon fnittrande försökte komma ihåg vad hon skulle säga. Vila i frid Farrah.

På kvällen gick jag och Carro på konsert. Frysande konstaterade vi att Maia Hirasawa är sjukt snygg och att Laleh trots allt är helt oemotståndlig. Idag var det tänkt att jag skulle skaffa lite färg åt mina ben som antagit en gråaktigt genomskinlig ton nu, men det är mulet.

Förresten, är det här usla bandet Dead by April svenska? För när de sjunger "losing you" låter det som att de sjunger "losing jew". Så tokigt det blir ibland.

fredag 19 juni 2009

Glad midsommar!

Glad midsommar allihop! Här tittar solen fram lite då och då, men så här vackert kan man bara drömma om att ha det:





Bilderna är hämtade här.

torsdag 18 juni 2009

Tack nördar!

Åh vad roligt, jag tror jag dör! Tack alla ni youtube-nördar som lägger ner tid och energi på sådant här så jag kan fördriva tiden. Så genialiskt! Vet inte vem som ligger bakom, men man har använt originalvideor (mest från 80-talet som ju idag framstår som ganska komiska fast de var menade på allvar) och ändrat texten till att handla om vad som faktiskt händer i videon, typ "nu blåser det i mitt hår". Tack nördar, ni gör mig så lycklig!

onsdag 10 juni 2009

MITT DECENNIUM

Igår var det exakt, på dagen, tio år sedan jag tog studenten. Lyckan var total - jag var ung och fri och hade livet framför mig. Vid millennieskiftet tänkte jag för mig själv: det här ska bli mitt decennium. Det här är vårt, vi som är födda i början av 80-talet. Decenniet när allt ska hända, där man gör många av de valen som kommer att forma livet, där man gör de där sakerna som bara är för ens egen skull. Det har varit ungefär så, under dessa tio år. Människor har kommit och gått, jag har lärt mig viktiga saker om mig själv och tagit en mängd beslut som kommit att styra livet i olika riktningar. De tio åren i en väldig fart kommer här:

1999: Efter en härlig vår, med Katterevy och andra festligheter tog jag, 18 år gammal, studenten en halvmulen dag i juni. Den sommaren fick jag min första mobiltelefon och började övningsköra. Jag åkte till Grekland två gånger det året, först med storasyster till Kalymnos och sedan till Kefalonia med mamma, pappa och lillebror. Färgade håret mörkrött och började läsa Antikens kultur- och samhällsliv och jobba på en städfirma. Jag började också hänga jättemycket på nation och jobbade bakom baren på Wermlands. Jag blev ler- och långhalm med Samira som jag inte umgåtts med sedan högstadiet. Träffade Henke, som visade sig vara ett enda stort misstag.

2000: Nu började jag läsa engelska och träffade Liina med två i. Jag klippte av mig allt håret vilket fick till följd att jag resten av terminen tillfrågades om jag var "hon den där som sjunger i Aqua". Skaffade mig en mycket efterlängtad tatuering, till mina föräldrars stora förtret. Samira och jag åkte till Dublin och hälsade på Oscar och Lukas. Sedan blev jag ihop med Patrik, stack till Kefalonia med Lottie och jobbade sedan hela sommaren på pappas företag. Till hösten flyttade jag hemifrån, till en underbar etta med stora fönster i centrala Lund. Fortsatte med engelskan och jobbade extra i köket på Sparbanken.

2001: Kontraktet på lägenheten gick ut, jag slutade läsa och flyttade hem till mamma och pappa igen. Började jobba som dagisvikarie och hade det ganska tråkigt. En före detta kärlek erbjöd mig att skriva för hans tidning i Galway på Irland, men jag bangade ur. Efter ett misstag vid namn Ted var jag rejält trött på killar och lade ner hela grejen. Firade midsommar i Båstad och träffade Gabriel som vände upp och ner på allt. Åkte på Roskildefestivalen och jobbade sedan resten av sommaren på pappas företag igen. Gjorde sedan ett riktigt svenne-move och stack till Rhodos med tre tjejer jag knappt kände. Det var dock riktigt trevligt då ingen av oss var ute efter att gå på grisfest, och jag fick två veckors total avslappning. Flyttade till min syster och sedan till en korridor i Lund. Färgade håret mörkbrunt. Började läsa svenska och var "av och på" med Gabriel. Delade detta frenetiskt med Samira som var i samma situation med sin kille. Åkte med henne till Paris och hälsade på Lottie och tjejerna. Mycket händelserik resa. Började sjunga igen, i Lunds nations kör.

2002: Fortsatte med svenskan och var nu inne på att bli författare. Blev ihop med Gabriel igen. Satte i hårförlängningar för flera tusen, som Lottie lyckades klippa av. Sökte författarskolan, skickade in arbetsprov och allt, men bangade ur - igen - innan jag ens fått svar. Gjorde slut med Gabriel som stack iväg utomlands. Var ledig hela sommaren och åkte till Lefkas med lillebror. Vid den årliga kräftskivan hos Bengan lärde jag känna ett gäng franska utbytesstudenter som jag hängde med ett år, men lyckades ändå aldrig bemästra detta språk ordentligt. Påbörjade c-uppsatsen i svenska och jobbade på dagis vid sidan om. Någon c-uppsats blev det inte, utan jag fick ett ryck och gick helt sonika in på en resebyrå och köpte en biljett till Australien.

2003: Åkte till Australien. Träffade gamla vänner till familjen och min Erin, som jag brevväxlat med sedan jag var fem år gammal. Gick på Formel 1 i Melbourne, campade på Fraser Island och seglade i Whitsundays. Kom hem, brun som en pepparkaka, och fick jobb på en skola. Det skulle varit ett femveckorsvikariat, som assistent åt en kille i förskolan, men det blev fem månader. Åkte till Grekland med lillebror, där den största jordbävningen på 50 år skedde. Det var den sista Greklandsresan. Pojken som jag jobbade med, hans familjen ville att jag skulle följa med dem till Afrika när de flyttade dit, men jag hade nått min gräns. Jag slutade på skolan och fick ett långtidsvikariat på ett dagis. Fick två magsjukor och en lunginflammation inom loppet av fyra veckor och slutade året ganska svagt.

2004: Fortsatte jobba på dagiset. Flyttade ut från korridoren till en liten lägenhet i södra Lund. Slutade i kören och återupptog c-uppsatsen i svenska. Klarade av den, vilket var en oerhörd lättnad. Mormor dog på våren och jag tröstade mig med att åka till Göteborg med Hampus, till Lottie. I slutet av en otroligt regnig och kall sommar åkte jag och Lottie till en lite ny i Bulgarien, men inte var det mycket varmare där. Kom hem, renoverade ett av vardagsrummen i mammas och pappas hus och började sedan läsa media- och kommunikationsvetenskap. Träffade Jenny, som jag sedan följts åt med. Efter flera års trånande blev jag ihop med chilenaren, men underbart är kort. Vi bråkade som in i helvete och jag gjorde slut.

2005: Började läsa genusvetenskap. Blev ideligen ifrågasatt, häcklad och satt att försvara och förklara hela feministrörelsen, Gudrun Schyman, ROKS och andra som var i hetluften. Åkte till Madrid med Lottie och hade en ganska hysterisk resa. Träffade vackra Lotta och bestämde mig för att flytta till Göteborg. Storasyster gjorde slut med sin kille efter många år. Fick inget jobb på sommaren och gjorde därför praktik på ett företag i närheten av där jag bodde. Det var speciellt att komma från genusvetenskapen till ett företag med ca 25 anställda, varav en var kvinna och som naturligtvis var den som skötte administration och ekonomi. VD:n sa till mig att han aldrig skulle kalla sig feminist, han kallade sig hellre 100 % jämställd. Sa han, medan hans fru var hemma och tog hand om barnen. Jävla idiot. Flyttade till Göteborg och började på Kvinnofolkhögskolan. Det blev en oerhörd prövotid, full av idealism och lärdomar och frustration. Mamma och pappa gick skilda vägar. Gick ner typ fem kg och firade jul i en ny lägenhet, vilket var konstigt.

2006: Blev ihop med Lars och kom över min rädsla för att prata inför andra, då jag höll i en workshop och ett entimmesföredrag om något jag knappast var någon expert på. Fick besök av både Erin och Frank, en irländare som jag lärt känna i Australien. Fick jobb som frågesports-frågeskrivare och ägnade hela den ljuva sommaren med att jobba. Sju dagar i veckan. Dels med frågeskrivande och dels på ett företag som jag HATADE. Könsroller, hierarki och förnedrande arbetsuppgifter. Fy fan. Flyttade hem till Skåne för att påbörja en treårig utbildning i Malmö, men det sket sig med papperna och jag var trött på att vela runt, så jag sökte Miljövetarutbildningen. Började läsa i Malmö och träffade Pontus. Den Stora Kärleken.

2007: Flyttade i stort sett in med detsamma hos Pontus. Han åkte till Tanzania och jag fortsatte med miljövetenskapen. Han tog examen och jag lärde känna typ hela hans släkt. De var fina. Slutade som frågeskrivare och jobbade dels extra på ett företag som sysslar med marknadsundersökningar och sedan fick jag jobb på en miljökonsultfirma samt på det stora statliga företag där jag fortfarande jobbar (oj, vilket kan det vara?). Pontus köpte en ny lägenhet och vi flyttade officiellt ihop. Fortsatte som sagt på det statliga företaget även när skolan satte igång igen, vilket var hektiskt kombinerat med all ekonomi vi läste den hösten. Detta tillsammans med all simning jag ägnade mig åt gjorde mig ganska trött.

2008: Efter den hektiska hösten trappade jag ner på arbetet och försökte ta det lugnt i skolan. Pappas sambos dotter dog i början av året och det v ar svårt att se ljus i tillvaron. Men det blev vår, jag skrev b-uppsats och lärde känna grannen, som sedermera blivit en nära vän och som bringat säkert sju-åtta miljarder nya människor in i mitt liv. Jag lärde också känna Carro, min kära och söta vän som blivit en av de närmsta. Återupptog övningskörningen, tog körkort och slutade röka. Gick väl samtidigt in i någon sorts vägg och när farmor dog i slutet av sommaren satte det ganska mycket stämningen för hela hösten. Den var tung. Mycket illamående, många kvällar hemma när kompisarna var ute. Vi årsskiftet bestämde jag mig för att vända på allt.

2009: Året inleddes med ett brutalt uppvaknande då jag utvecklat panikångest. Började träna, äta bättre och umgås mer med mina vänner. Utmanade mig själv på många sätt vilket har fått resultat. Våren har spenderats inomhus, framför datorn eller med diktafonen eller på biblioteket. Har lagt ner liv och själ den här sista terminen. Klarade hemtentan och satsade sedan på c-uppsatsen. Och jag nådde mitt personliga mål. Jag fick VG och behövde inte ens komplettera. Jag gick alltså från slacker till rätt så högpresterande. Nu får vi väl se. Jag har jobb året ut, men för en stund sedan lämnade jag tillbaka hela högen med böcker som legat vid datorn hela våren, och jag ringde kurssekreteraren och diskuterade min examen. Det är spännande.

I morgon kommer vännerna över på kaffe och kaka för att fira med mig. Och på lördag blir det firande med min och Pontus familjer. Det känns fint och bra. Jag är glad. Nu går jag in i något annat. Det blir ett annat decennium den här gången. Kanske inte ett där jag ska "göra allt för mig själv" utan det blir väl någon sorts karriär eller yrkesbana eller vad man ska kalla det. Kanske barn, kanske något hus någonstans, kanske fler resor, kanske blir det någon roman. Jag undrar vad jag kommer att sitta och skriva i juni 2019?