onsdag 2 december 2009

En sådan som de kastade småsten på

December går redan i 120, som det brukar. Körövning och extra körövning de två senaste dagarna, dans i morgon, julfest med jobbet på fredag. Konsert, julfest hemma och luciatåg nästa vecka. Sedan en totalt oplanerad vecka (!), som inte för den sakens skull lär vara händelselös. Det ska bakas julgodis med den lilla syskonskara som är kvar i Sverige, köpas klappar, skickas julkort och mysas ordentligt också. Om vi har tur kanske det kommer en snöflinga eller två.

Storasyster kommer i januari. För gott alltså. Med sig tar hon sin lilla familj. Isak och John. John, som är född och uppvuxen i Texas, hade fått kommentaren av en vän: ja då blir det sista gången du firar en jul utan snö nu då! Jovars, här i Skåne är vi garanterade vita jular. Så sant som att det aldrig blåser här, eller att småorterna tar emot flyktingbarn med öppna armar.

Jobbet går undan också. Full fart. Nya uppgifter, nya medarbetare, nya utmaningar, mer självständighet. Det är bra. Jag gillar det. Nu är det riktigt kallt också. Minusgrader. Jag gillar det med. Mitt miljövetarhjärta lugnas lite då. Och så infinner sig julkänslan lite bättre. Första advent firades med Jocke och Elin på besök, med nybakta lussekatter och gammal glögg. Det var julkänsla så det förslog då också.

Men sången gör nog mest. Jag är och förblir en körnörd, en sådan som de kastade småsten på i skolan.

2 kommentarer:

  1. Körnördar som är så söta =)

    Ta en lussebulle för mig med. Eller två. Eller tre.

    SvaraRadera
  2. Det är så kul att du sjunger igen. Musik i en eller annan form brukar vara en lisa för själen, något motsatt till det annars så vardagliga vi gör.
    I dag har jag baka en massa lussekatter. Lars hann provsmaka några innan de for in i frysen. Förresten mumsade jag på två st själv. Himmelskt gott.
    Lite kyligare kunde det få vara. Är less på det regntunga, gråa vädret.

    SvaraRadera