Jag är skolflicka jag, tralala

Blev lite vemodig ikväll, av någon anledning. Har haft en bra dag annars. Jag lyckades skicka sms i halvt sovande tillstånd till min syster i natt och förstod inte vad det handlade om förrän jag steg upp i morse och fick i mig frukost. Hade som vanligt följe med Lisa till skolan för att lyssna på ytterligare en forskare och det visade sig vara hon som jag ska ha som handledare för min uppsats. Hon var oerhört proper - klädd i stövlar, kofta och vadlång kjol och med det tjocka håret i en stram fläta. Detta samlade intryck försvann när hon stoppade in en snus under läppen samtidigt som hon presenterade sig. Jag älskar sådant. Det är ungefär som när väldigt präktiga personer svär, eller drar ett grovt skämt. Jag gillar när folk inte stämmer överens med mina förväntningar, när de kullkastar mina fördomar om dem. Det får mig att komma ihåg att ifrågasätta mina förutfattade meningar och dessutom gör det att folk blir betydligt mer spännande.

Hur som helst tror jag att hon kommer att vara bra för mig som handledare. Hon var rak och effektiv och jag tänker mig att hon kommer att kräva en del. Jag behöver det. Jag vet att jag kan formulera mig ur en dålig slutsats eller en bristfällig argumentation, men jag får känslan av att hon inte är typen som kommer tillåta det. Jag har dessutom fått bra respons av den lärare som är kursansvarig så jag tror att det blir ordning på den här c-uppsatsen.