Hur mycket porr konsumerar ni egentligen?

Vi såg en liten snutt av Förkväll igår, det där som fått så mycket kritik och som nu bytt programledare till Carin da Silva, Elisabeth Höglund och Yvonne Ryding. Annika Lantz var med igår och jag älskar henne. Yvonne Ryding satt alldeles spänd längst ut på soffkanten, framåtlutad. Och Elisabeth bara "du den där artikeln du skrev för Bang om den mansdominerade humorbranschen..." och Annika bara "Elisabeth har du läst artikeln?" och Elisabeth bara "eh nej" och Yvonne utbrister "inte jag heller!". Och så avslutningsvis "Annika du har ju skrivit en bok om intervjuteknik" och Annika bara "ha ha, nej det är inte jag det är en ANNAN Annika Lantz som skrivit den". Och där var den intervjun avslutad, med en Annika Lantz som flinande tittade ner i knäet på sig själv. Bra research, verkligen.

Det där med sexism. Det är ju knappast så att det är alltid solklara fall av förtryck och diskriminering. Aldrig att någon går fram och klämmer en på tuttarna (eller jo, men rent generellt, på jobbet och så där) och bara "bröl, din hora". Det är alltid lite diskret, så där så man nästan upptäcker det först i efterhand, när man fått en obehagskänsla och inte kunnat peka på varför. Som när en på jobbet mitt i ett samtal gick fram och smekte mig i nacken. Som om det vore ett lämpligt sätt att bete sig mot en kollega. Eller som idag, när jag träffade några av entreprenörskillarna i fikarummet. De där killarna som är skitschyssta och som jag alltid pratar med på lunchen. En av dem, som jag pratat med mest, sa en sådan jävla dum grej. Och naturligtvis var det menat som ett skämt, det är det ju alltid. Jag berättade att vi fått två nya medarbetare och att det eventuellt kommer ytterligare två om några veckor. En riktig tjej-maffia hade vi blivit, sa jag. Och så skrattade vi. Och så den här killen då, som började "oj oj oj, då kan man ju knappt sticka in huvudet till er nu när ni bara är tjejer, bah 'surr surr'" och "hur får ni någonting gjort?"

Och i bara farten så skrattar man ju. Vill höll ju på att skämta redan. Vi hade redan stått och skrattat en stund åt någonting annat. Jag fick ändå fram ett "du, hur tänkte du nu?" och fick medhåll av en av de andra killarna. Det är väl fan alltså. Som om jag skulle fråga dem hur mycket porrtidningar de konsumerar där ute i sin bod och sedan asgarva åt det.